„Gefährliche Deutsche! Sie ziehen plötzlich ein Gedicht aus der Tasche oder beginnen ein Gespräch über Philosophie.“ Heinrich Heine (1797-1856), dt. Dichter
De flesta känner John Blund som den gulliga tomteliknande dockan som önskar alla barn godnatt men berättelserna bakom John Blund är inte lika gulliga...
När jag växte upp på 1970-talet var jag ett av många barn som sprang till tv:n när jag hörde signaturmelodin ”Titta kom och titta kom sätt dig här oss mig…” och Lennart Svans svenska stämma - det var John Blund, en tomteliknande docka som fångade mitt intresse. Idag ser jag John Blund-dockor lite varstans till salu på olika loppmarknader, men de svenska barnen känner knappt igen den östtyska dockan. I Tyskland är det annorlunda - just nu visas ”Sandmann” som han kallas på tyska på tre olika Tv-kanaler samtidigt.
I Tyskland har John Blund alias Der Sandmann önskat de tyska barnen god natt varje kväll sedan 1959. I Sverige dök dockan upp så sent som 1971 i SVT:s "Halvsju". I begynnelsen bröt ett tv-krig mellan öst och väst ut vilket resulterade i att det efter murens fall fanns två olika John Blund-produktioner. När den östtyska originalversionen hotades med nedläggning bröt vilda protester från föräldrar och barn ut och originalversionen fortsatte att visas.
John Blunds mörkare sida
När bröderna Grimm och E.T.A. Hoffmann skrev om "Sandmannen" utgick de från de berättelser som florerade i Europa om detta sömnväsen.
Det finns olika versioner på vad som händer när barnen vid läggdags får besök av John Blund. I den barnvänligare versionen strödde han sand i barnens ögon så att de skulle kunna somna - det är denna sand som vi kallar grus i ögonen när vi vaknar på morgonen. I den otäckare och mer moraliskt uppfostrande versionen kom John Blund i stället om natten med två sömnparaplyer varav det svarta var för de stygga barnen och det färgglada för de snälla. För att barnen skulle bli tunga i huvudet och somna brukade han även spruta in söt mjölk i deras ögon.
I bröderna Grimms berättelse om John Blund irriterar sanden så mycket att man klöser ut sina egna ögon i sömnen. I E.T.A. Hoffanns berättelse om sandmannen växer Nathanael upp med hotet att om han inte somnar i tid så kommer sandmannen och tar hans ögon...